Letra de Götgatan
Och jag gick i solen utan att sakna nÄgot
och jag gick dÀr mitt i vÄren den lyckan var kort
för in kom du och var vackrare Àn vad
jag nÄgonsin sett dig vara

Jag lÄtsas att jag Àr pÄ vÀg till dig
och det hÀr, hÀr Àr tÄget som tar mig hem till dig
det Àr Äkej
jag ska bara vara hos dig
du behöver inte titta mot mig
eller sÀga nÄgonting stort nej

Jag tÀnkte ta och sÀga nÄgonting till dig
sluta helst inte titta som du gör pÄ mig
du verkar kunna göra allting till nÄgot
du gör sommaren til saknad och sedan gör du
varje höst till snöstorm pÄ Götgatan i mig

Kom hÀmta mig hÀr dör jag sÀkert
snart det mÄste vÀl vara uppenbart
att somligt hÀnder utan att verka vÀldigt smart
och utan att lÀmna vÀrlden som den var