Print

I himmelen, i himmelen, där herren gud själv bor hur härlig bliver sällheten, hur outsägligt stor Där ansikte mot ansikte jag evigt, evigt gud får se, se herren sebaot I himmelen, i himmelen, vad klarhet, hög och ren Ej själva solen liknar den uti sitt middagssken Den sol som aldrig nedergår och evigt oförmörkad står, är herren sebaot I himmelen, i himmelen, vad sälla utan tal Av änglarna och helgonen vad glans i ärans sal Min själ skall bliva dessa lik av evighetens skatter rik, hos herren sebaot I himmelen, i himmelen, man inga tårar ser Ej döden ej förgängelsen där skola härja mer Där skänkes fröjd och härlighet och frid och oförgänglighet av herren sebaot I himmelen, i himmelen, en sällhet du berett som intet öra hörde än och intet öga sett ej njuten av ett dödligt bröst ej sjungen av en dödligs röst, o herre sebaot From Letras Mania