Print

[Music: M. Ehlin, Lyric: Mara] I fjärran bortom djupa skogar Ur den mark där nässlor gror Reser sig ett slott mot månen Slottet där de dödas själar bor.... Den dystert svarta muren utav Vittrad marmor ännu står Stark såsom den alltid stått sig Genom tusenden av år.... Andar ropar till varandra Det är döda själar som Tagit natten i besittning Här i slottet Auragon.... Nattens djur har här sin hemvist Tistlar bor i mörka vrår Spindlars väv klär tak och väggar Fönster gapar såsom öppna sår.... Aldrig kysser morgonrodnad Slottets tinnar eller torn Här har natten ingen ände Här har Mörkrets Drott sin tron. From Letras Mania